lördag 31 januari 2009

De tre v:na

Vänner,vin,visualtitet
Vad vore livet utan womenfriendship? Nada.
Jag och Habibi brassade käk och styrde upp den ej färdigprydda borgen borgen innan damerna anlände

Spenat sallad förebredes



Sedan, bönor, hemmagjord Humus, kikärtor i olivolja och vitlök, som toppades med ris, kyckling,linssoppa.



Först anlände Missbortkommen med Riva i släptåg.






Här nedan sitter vi samlade i vilda diskussioner



Ja missbortkommen skulle baaaaara vila sig lite...Natti Natti, men var är kvinnan???

Ja vi andra tappra fortsatte till ca 01.00. Salute

onsdag 28 januari 2009

värmer i hjärtat

Åhh vad glad Pari är. Kollade just upp ett nr till en gammal vän som jag inte haft kontakt med på typ 5 år. Jag slutade höra av mig pga att jag själv inte alls mådde bra just då. Men hur som helst så har tankarna på att söka upp hennes nr funnits där till och från och just denna kväll tog Pari steget och ringde Orsi.
Vi lärde känna varandra när vi arbetade som kamratstödjare i vår gamla högstadieskola. Mina fingrar slog nummret snabbt så jag inte skulle ångra mig, tuut, tuut "Hallå" sa ngn i andra luren "Är det Orsi?"frågade jag, "ja" var svaret, " hej det är Ida" "ja jag hör det" sa Orsi och så fnissade vi lite och sedan surrade vi på som om vi träffades för några timmar sedan. Alltså det var såååå roligt, underbart att prata med henne.Jag vet, jag bara vet att vi kommer inte att låta vänskapen falla bort en gång till. Livet är för kort för sånt. Tack Orsi för att du är du och tack Pari för att du tog ansvar för dina behov. Två systar är starkare än en.

måndag 26 januari 2009

Fan sååå trist

Det är väl ett fördjävla trist väder vi har!!! Åt helvete med Kaj Pollack idag det säger jag bara... Att välja glädje hm,det är som att vara skitnödig med kraftiga hemmorrojder.
Vi slöglor på tv, Habibi tuggar på pumpafrön, snussugen som han är(han har slutat snusa förstår ni).Jag själv ligger och jäser i soffan efter en kycklingwook som inte gick av för hackor. Förresten appropå att vara skitnödig.Det är värsta projektet när jag ska skita på jobbet, vet inte men jag hatar när man riskerar att ngn kommer in direkt efter mig och så är det alltid på mitt jobb. Jag håller mig hela dagarna så prupparna nästan pyser ur halsen på mig,skiiiiitjobbigt. Ha ha fyndigt det där med skiiiit va?
En gång när jag hade vågat mig in på klo ( som momma säger) så drog jag på en riktig gasbomb. Partiklarna frätte i mina ögon, ja hur som helst så trodde jag att jag var ensam kvar men så var det ju självklart inte. Kukkurre dök upp som gubben i lådan och skulle ju självklart in på klo(toa).Jag hade lämnat krigszoonen för ca 5 min sedan så det fanns ju inga bevis på att jag hade varit där, men vem annars denna sena em. Ja i alla fall när han kom ut från toa så var han ju tvungen att kommentera lukten som fortfarande låg kvar som en tjock dimma. "Fy fan vem har varit inne på toa, det luktar ju fördjävligt, fan den som varit där måste ju ha fått i sig ngt olämligt". Jag vet att han visste att det var jag och han ville bara vara elak, men jag sa att jag inte visste för jag tyckte faktiskt att det var pinsamt. ja och efter denna traumatiska händelse så håller sig Pari nästan hela dagarna. SKIIIITJOBBIGT ATT VARA SKIIIIITNÖDIGT PÅ MITT SKIIIITJOBB... Hjälp och råd uppskattas

lördag 24 januari 2009

en vanlig lördagkväll

kollar bloggar, kollar tv, pratar i telefonen, Habibi vaxar köksbordet, och ja ett glas rött. Har på ngt konstigt sätt lessnat på alkohol. Varför vet jag inte men det har kommit i samband med upphörandet av rökningen. Ja det är ju bra i och för sig men det känns lite konstigt.Alltså jag söp inte varje dag innan, men jag tycker om ett glas rött till en god middag men nu kvittar det liksom. Ja nu dricker jag i alla fall rött vin och det är gott...
Ja jag har liksom inget annat att skriva. Livet är som det är och faktiskt ganska trivsamt trots allt. Lyssnar just nu på ani di franco. meeeeee liiiiike

torsdag 22 januari 2009

Miiiiiiisssssss

Pari drömmer sig tillbaka till Kuba och Min och Habibis nya familj



Miss so much

Läängtar

Jag menar vad kan man mer begära??????


Här hemma känner jag mig så här

Denna bild tog jag i samband med en artikel om Iranska flyktingbarn i Sverige, sååå vackra barn och sååå rädda för svensk polis

tisdag 20 januari 2009

Nu så

Ja nu är det dags för Kajan, Victoria Silverstedt var först i kön för Paris uppmärksamhet. Ja jag säger då det...Tvära kast

Ja missbortkommen nu är det dags

dags att öppna din bibel, dags att se ljuset, dags att, dags att bara välja glädjen.I kväll kommer Pari att läsa de första raderna av Kajans bok att välja glädje. Missbortkommen jag återkommer om kommentarer.

måndag 19 januari 2009

Jag bugar mig


Jag bugar mig inför alla dessa kämpar som när det begav sig stred om ledighet från arbetet. Tack så mycket för att ni stod på barrikaderna och tog strid. Jag står just nu på er plattform och njuter av min lediga dag och jag tar den inte för givet. Det enda jag kam göra för att er är föra striden vidare.

söndag 18 januari 2009

Kommer ni i håg den där rackarn

Kolla in Jan Guillo


mindfullness

Äh egentligen så har jag inte något speciellt att skriva, men jag sitter på jobbet och gör ingenting.Kollade dock på en oerhört obehaglig dokumentär film i går med Habibi, tyvärr kommer jag inte i håg vad den heter men den handlade om världens största bolag och hur dessa lever och frodas tack vare svältlöner i de sk U-länderna. Visst det här är inget nytt för mig men att se det och lära sig namnen på alla dessa bolag är enligt mig viktigt. Filmen var jätte stark i alla fall och jag återkommer om namnet. Ja och så är det ju det här med varför skall man engagera sig, har man inte nog med sig själv? Jo det kan tyckas så men för MIG är det jätteviktigt att lyfta blicken och vara medveten om det som sker runt om kring oss i världen för det påverkar oss vare sig vi vill eller inte.Vi är en del av en helhet, jag ska ta ett exempel.
Kriget i Gaza: Vi betalar skatt och en del av skattepengarna går till politikernas löner och en del går bla till vapenindustribolaget Bofors.Svenska Bofors säljer vapen till Israel och dessa vapen kommer att döda oskyldiga männiksor. Bofors i sin tur betalar också skatt som används till exepmpel för att göra dagis och sånt billigare för våra barn. Alltså våra skattepengar bidrar till vapen försäljning som i sin tur dödar barn och sedan kommer pengarna tillbaka för att underlätta för i detta fall svenska familjer och barn. Alltå vi är en bricka i ett spel och inget annat.Med detta menar jag inte att vi kan göra ngt åt detta rent handgripligen men vi kan åtminstone ta ansvar för att skaffa oss kunskap.
Man kan inte vara neutral inför det som sker i världen, på våra skolor, på våra arbetsplaser i våra hem. För är man det så står man som en struts med huvudet nerstucket i sanden och när krisen drabbar en själv eller någon av våra nära och kära kommer kampen att vara tusen gånger värre för att du valt att inte se inte höra.Jag lovar er, våldet, orättvisan, förtrycket finns i er närmaste omgivningskrets, kanske till och med hos er själva. Ja det var mitt visa ord för i dag.
Kom inte här å skyll på oss
Säger jobbarna på vår fors
Hus och kläder, bil å mat
Allting kostar varje dag
Priserna går bara opp
Vad skulle vi göra utan jobb

Vi rår faktiskt inte för det
Om inte vi jobbar så är det nån annan som gör det

Jag är oskyldig säger chefen
Jag har bara ansvar för lönsamheten
Världens alla företag
Lyder under samma lag
Äta, eller ätas opp
Gå till botten eller va på topp
Framgång eller undergång
Det är det det handlar om

Jag rår faktiskt inte för det
Om inte vi tillverkar är det nån annan som gör det

Långt bort i ett fjärran land
Drar dödens ängel fram
Sprider hunger nöd och brand
Svärdet lyftat i sin hand

Aktieägaren värjer sig
Det jag gör är väl helt okej
Jag har satsat allt jag har
Pengarna måste jag ju få tillbaks
Vapen säljer, det vet alla
Priserna kan inte falla

Jag rår faktiskt inte för det
Om inte jag köper aktierna är det nån annan som gör det

Långt bort i ett fjärran land
Skrider dödens ängel fram
Sprider hunger nöd och brand
Svenska vapen i sin hand

Statsministern ledkamrat
Svaret är sen länge klart
Igelvapen produktion
Ja litet land till stark nation
Kanonerna går åt som smör
Å det är faktiskt mer än vad smöret gör
Skolor, vägar, sjukhussängar
Allting kostar stora pengar

Jag rår faktiskt inte för det
Om inte vi exporterar så är det nån annan som gör det

Långt bort i ett fjärran land
Drar dödens ängel fram
Sprider hunger svält å brand
Svärdet blixtrar i hans hand

Men här har ingen gjort nåt fel
Alla bara spelar dom samma spel
Ingen skuld, ingen skam
Alla bara pekar dom nån annanstans

Från minsta kryp till högsta höns
Varenda en är periös

Vi rår faktiskt inte för det
Om inte vi gör det så är det nån annan som gör det

Nej vi, rår faktiskt inte för det
Om inte vi gör det så är det nån annan som gör det [5x]

lördag 17 januari 2009

Kul det va

Efter gårdagens utekväll är Pari däckad, åldern tar verkligen ut sin rätt.Tant Pari ORKAR liksom inte så mycket längre. Men kul var det i alla fall, Lotta kusse från Östersund var i Storstan på minisemester med två vänner Marie och Annika, så Pari var som en finne i arselet på dem hela dagen och kvällen förutom en liten konstpaus vid intag av middagsföda. Vill betona att jag hade en underbar dag i går faktiskt, från att jag slog upp mina bruna tills de slocknade. Pari trampade in till stan sisådar i 13 tiden. Damerna från norr befann sig på HM i Gallerian, väl där såg jag Lotta med en hög med kläder i famnen. Lunch intogs på kulturhuset och med tanke på att Lottas mål med denna tripp var just att äta så föll detta sig som en bra start. Kvinnan i fråga visste inte riktigt vad hon skulle välja men efter ett tag så föll valet på lammfärsbiffar m fetaost. Vid beställningen i kön noterade Lotta att killen framför fick mer MAT än hon på tallriken, och detta upplyste hon oss alla om när hon slog sig ner för att tysta lammet. Men jag tror nog hon blev mätt och belåten i alla fall.
Sedan var det shoppingdags och jakt efter röda lappar som stod på menyn. Medans damerna dundrade in på Souk så passade jag själv på att besöka favvostället Indiska. Där inhandlade Pari ett svart halsband som jag inte behövde och en liten smidig svart väska som heller inte var så viktigt, men en påse är ju alltid en påse...
Ja jag drog hem och pussade lite på Habibi och drack, åt, drack lite vin innan det var dags terrorisera damerna från norr igen. Pari begav sig till Kungsholmen som hon inte är så förtjust i men med trevligt sällskap och lite vin kan ju värsta mardrömmen förvandlas till himla riket. När jag kom framtill det libanesiska haket där damerna satt var samtliga såååååå mätta och sååååååå nöjda. Nu var magarna fulla så nästa steg var att låta maten i magen få sällskap av lite dryck vilket vi med glädje levererade...

Ja sen drog en av damerna Marie, i väg på sitt och Jag,Annika och Kusse förflyttade våra nöjda och belåtna kroppar till ett sunkhak för att dricka lite mera och snacka om allt mellan himmel och jord. Jätte trevligt tyckte Pari som klockan 01.30 sussade in i rödvinsdimman. Tack brudar för att jag fick leka med er.
Pari vaknade med en oerhört tilldragande rödvinsrand på läpparna och odören som som kom i vågor från munnen ska jag inte gå närmare in på, men idag har jag varit i behovav omvårdnad omvårdnad och mera omvårdnad.

söndag 11 januari 2009

ja nu kommer de igen

Med risk för att bli jobbig, men Pari är fan beroende av dessa kvinnor


Panter tanter

Panter tanterna på lördags demo.Paula och jag tycker att det var en väldans bra idé att sluta upp och och småpladdra över en demo. Visst var vi där av en seriös anledning men vi hade det lite små mysigt i vinter kylan. Vi traskade med bestämda steg med i tåget och pladdrandet fortsatte. Demons mål var Israeliska ambasaden, men Panter tanterna avvek efter ett tag för att värma kropp och själ med Latte och Te. Man måste ju rädda sig själv innan man kan rädda andra...


glömde berätta


Pari har glömt att skriva om en pinsam händelse från denna vecka.Som sagt, på jobbet jobbar det uteslutande idioter, förutom Pari själv såklart. En av dessa offerkoftor brukar åka med mig till jobbet de två dagar i veckan som han jobbar. Mannen i fråga heter Yngve och han är halvtids pensionerad. Han är såååå jobbig att lyssna på och speciellt på morgonen när man sätter sig i bilen och skall åka till slavnästet. Han gaggar på om allt och ingenting och det tar sån jävla tid innan han kommer fram till själva poängen, om det nu finns någon, och synd om honom är det också.Han räknas inte längre på jobbet säger han, ingen lyssnar på honom bla bla bla. Jaja, hur det nu än var så frågade han mig om han kunde få skjuts av mig hem efter jobbet (han bor också på Söder), och jag bara kände hur hela kroppen skrek neeeeeeeeej till mig. Jag orkade helt enkelt inte anstränga mig i 30 minuter som det nu tar att åka så Pari drog till med en lögn och sa " Nej jag ska till Huddinge till Camilla" jaha pep han fram och såg sådär allmänt kränkt ut. Så jag slängde mig glad i hågen in i bilen utan Yngve i släptåg och kände mig jätte nöjd. När jag väl kom hem parkerade jag bilen, studsade ut och mitt framför mig står Yngve, hur i helvete hade gubbjäveln hunnit hit?????. Jag tvärstannade och hela min kropp fylldes av kyla och hjärtat slog dubbla slag, jag trodde jag såg i syne.
" vad gör duuuuu här" grymtade han, Jag stammade fram att Camilla hade ringt när jag var på väg till henne och sagt att hon måste jobba över så jag vände och åkte hem". Han såg på mig med ett falskt leende och jag kände mig så liten liksom. fan som om man fastnat med handen i kakburken. Han trodde inte ett smack på mig. Jag började gå baklänges mot mitt hus samtidigt som jag pladdrade på om allt möjligt tills Yngve var bortom synhåll.
Usch vad det där var jävla pinsamt, jag menar det hade ju faktiskt kunnat vara som jag sa men när jag själv vet att jag ljög så kände jag mig så jävla dum.
MVH OTUR-LÅMÄLD_PARI skämmes ta mig faan

fredag 9 januari 2009

See you


Nu har jag gjort nog för i kväll.
Jag och Habibi glor på film och dricker rödvin. Mysigt!!!!!!

Arg och besviken

Pratade med en gammal vän i dag om det eventuella tv programmet om Hassela som JAG ligger bakom. Jag är så godtrogen och oegoistisk ibland så jag ringde min sk vän (som fö nu är känd) om hon ville delta i detta program och styrka min tes om Hassela med tanke på att hon själv varit på ett Hasselakollektiv. Tyvärr har kändisskapet stigit henne över huvudet och det är verkligen me myself and I.Som sagt hon tog över allt, snackade precis som om det var HON som visste allt, HON som visste hur man skulle snacka med Janne Josefsson.Hon berättade hur VI skulle bete oss i detta program. Va fan, Janne hörde av sig till MIG efter att läst MIN artikel, han ville träffa MIG och diskutera. Fan vad jag blev besviken och arg.....






Jag borde ha fattat att den sk vännen skulle bete sig just på det här viset. Jag har märkt tendenserna ett längre tag men inte velat ta in dem. Men nu har hon skitit i det blå. Jag tänker inte ringa till henne ngt mera. Hon kommer med all sannolikhet att höra av sig och då måste Pari vara ärlig och säga att detta vill jag sköta själv. Jag avskyr när andra knuffar i undan mig just när jag håller på att nå målet. Jag vill faktiskt att detta skall få vara min grej, ja min grej tillsammans med alla som gör detta möjligt så klart, ja ni fattar. Som jag har kämpat för detta och nu är jag nära riktigt nära. Har fått tag på två st tungviktare inom narkotika politiken som är beredda att ställa upp i programmet. Fick ett ja svar av dem i dag. Helt jävla otroligt. Tänk om allt kan bli verklighet, tänk om det kommer att göras ett riktigt program om Hasselakollektivet än gång för alla.Då har jag lyckats med ngt som ingen annan har lyckats med,alla ungdomar som skrikit sig hesa sedan 1968 kommer äntligen att få sina röster hörda. Tänk efter alla dessa jävla år. Passa er Hassela, här kommer Pari och hon är jävligt taggad.

Lite bilder från Kuba. Dröm er bort




Helt seriöst????

En helt vanlig scen. Plats Paris jobb:
"När jag tar emot posten så märker jag all post som inte hör hit med returnera brevet eller ej kvar på denna adress. Om brevet är till oss så lägger jag den i Magnussons låda som jag märkt med Magnussons post. Tänkte att det var bra att märka den till dig Janne påfall att ngn i personalgruppen undrar vart brevet skall.Posten till klienterna i våra lägenheter skickar jag helt enkelt till lägenheterna, där har jag gjort en liten låda med adresser. Tänkte att det kunde vara bra så vi alla vet var vi skall skicka posten så vi slipper undra och kanske fråga och den person vi frågar inte heller vet, ja så här har jag nu gjort, jag menar att det är viktigt att posten kommer rätt, jag menar att det är viktigt att vi vet hur vi ska gå tillväga och att alla gör lika, jag menar att det är ju onödigt om du Magnusson kommer till ngn och frågar om du fått ngn post och denne person säger ja men lagt den någonannanstans, jag menar att så här gör jag i alla fall. Har ni några frågor kan ni ju fråga mig, jag menar att det är ju så viktigt att det här med posten fungerar".
Citat Från Åsa Rosen, behandlingsassistent.

zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
Pari somnade visst.

håriga kurdsjukan

Vad säger vi om detta då?


torsdag 8 januari 2009

Känner inte för


Just nu känner Pari inte för att skriva något, men det är viktigt för henne att just skriva pga att denna kvinnas skrivkramp skall upphöra. Så Pari tänkte uppdatera er:
1. Det gick skiit bra att träffa Janne Josefsson i går, otroligt skarp, trevlig, ja de var ett otroligt bra samtal. Pari måste ge sig själv en stooooor kram, hon uppvisar att kamp lönar sig. 7 år har hon kämpat för att få upp Hasselakollektivet på agendan och nu verkar det kunna bli verklighet.
2.Paris kognitiva samtal gick också bra igår. Som sagt, Hon är ansvarig för sitt liv, och just nu tar kämpen verkligen ansvar.
3. Det har varit två dagar av psykisk anspänning och Pari är jätte trött.
På återseende

måndag 5 januari 2009

viker mig dubbel

Vet inte hur jag skall uttrycka mig men Mia och Klara är bland det roligaste jag någonsin sett



söndag 4 januari 2009

Anarkism


Finns inget som är så provocerande som att stödja anarkismen.
Jag tycker att det är sorgligt att att människan inte lär sig av historien!


åh inte nu igen!


"Att tänka innan man talar är som att torka sig i arselet innan man har skitit."
Jag vet att jag har åsikter som i mångas ögon kan verka en aning suspekta. En sak som jag har fått leva sida vid sida med sedan jag började uttrycka mitt missnöje inför samhället och världen är andra människor som säger: " Åh inte nu igen" och " neeej vi orkar inte höra" eller " slappna av nu och var inte så arg". Och det är precis som att så fort jag öppnar munnen så måste folk hitta något att kontra med. Och då när det gäller ämnen som de själva knappt vet någonting om.
Äh jag kan inte förklara, det är precis som dom tar det personligt liksom.
Återkommer om detta ämne. Känner mig en aning frustrerad för jag kan inte pränta ner exakt vad jag menar.
ÅHH nu kommer Habibi upp.


Lyssna och njut, eller hata vilket ni vill.

VAPENVILA

Mitt hjärta är mig troget och klappar vidare.
Varje slag känns som en varm våg som sveper över en, ett mjukt rött vin som sakta glider ner i min strupe.Detta tillstånd är såååå skönt. Har varit mycket nu ett tag, känslomässigt alltså.Knappt så jag vågar skriva att jag faktiskt mår alldeles underbart. Demonerna som så ofta gör mig sällskap under dagar som nätter har viftat med den vita flaggan, kapitulerat. Jag förklarade krig med dem på självaste nyår och detta slag vanns av Pari.


Just nu tänker jag bara njuta av vapenvilan tills det är dags igen.Då kommer Pari att vara beväpnad upp till öronen, hon kommer inte att hålla igen på skotten, nej hon tänker slänga sig bakom positiva tankar och ta skydd.Peppra hej vildt medans hon snabbt och smidigt avancerar mot segern. Och mitt hjärta kommer att vara med mig för hjärtat vet att Pari vill henne väl!
Upp till kamp