tisdag 30 december 2008
Negergöra
Idag satte Pari ner foten så det stod hääääärliga till.
Kukdjuren som jag arbetar med hade slagit ner sina blekfeta arselen för genomgång av klienter. Jag gled omkring i rummet och hörde precis att kukkurre sa "ja det är ju ett jävla negergöra". Jag kände att ilskan började koka i mig. Jag stannade upp och spände blicken i honom och sa" du så där säger man inte". blicken fortfarande som fastnaglad på honom. Brödraskapet som satte runt omkring började vrida obekvämt på sig. "Så där säger man ju" säger den neandertalaren. " Du man snackar inte på det där viset så är det bara", sa jag och gled vidare. Det var helt tyst i rummet och ingen vågade röra sig.
Det kändes så jävla skööööönt att få markera inför alla vita neandertalare. Skönt att ingen backade upp honom och skönt att samtliga blev helt tysta. Nu är det fan i mig noooooooog!
En sak ska ni veta, det är inte lätt att vara ensam kvinna bland en massa män som har fastnat i grottorna + att en del håller varandra bakom ryggen.
Vet inte hur länge till Pari orkar men hon ska ge sig själv en stooor klapp på axeln för denna bedrift. Kanske låter enkelt men det är det icke.
En tumregel som jag försöker leva efter är " Normalisera inte något som får dig att må dåligt". Lättare sagt en gjort. Speciellt när Neandertalarna lever och frodas som aldrig förr!
söndag 28 december 2008
Återfallet är ett faktum
Ja då har rökfrihetsperioden upphört!
Jag drog på en sjuhelvetes bra låt och höjde volymen så hela gotlandsgatan 53 vibrerade, jag själv studsade runt och rockade hej vilt och sjöng "pppoker fejs pppoker fejs". Mitt i allt dansande och sjungade grep röksuget tag i mig. Allt kändes där och då så jävla rätt, musiken, dansen, mitt humör var på topp. Men något saknades för att den sista spiken i kistan skulle vara där. En Cigg, så i takt med musiken rörde sig min kropp farm till Ciggen, tog fram en och greppade tändaren. Tusen tankar for runt i mitt huvud, men jag hade bestämt mig, JAG SKA RÖKA. Musiken nu ännu högre, väl ute på balkongen, tände mina fingar vant cigaretten och jag förde rökobjektet till min mun och drog in den uuuuunderbara röken. och som jag hade längtat, gott var det och jag kände att min vän fortfarande var mig trogen. Men efter några bloss smög sig misslyckandet på mig, ringde mamma och meddelade återfallet.
vet inte hur jag ska göra med rökningen. Jag återkommer när beslut är fattat. Just nu känner jag mig en aning skamsen.
Svenska nationen snarkar
15-20 procent av den svenska befolkningen snarkar högt och störande. Ja det är sant, hörde just om det på nyhetsmorgon. Habibi snarkar och jag önskar att han var vaken så han kunde ta del av det som kommer att sägas. Jag ska memorera det och prata med honom senare. För hans egen skull måste snarkandet upphöra, det är inte hälsosamt. Jag looooovar dyrt och heligt att detta har ingeting med mitt ogillande av snarkandet, nä jag tänker bara på Habibis hälsa...?????!!!!!!
God morgon
0900 vaknade jag. Försökte somna om men insåg att jag faktiskt inte var trött. Kravlade mig ur sängen med täcke och kudde under armen för att förflytta mig till soffan i vardagsrummet. Älskar att vakna och sedan komma på att jag är leeeeeedig, älskar mysa i soffan på morgonen, och ja ensam. Habibi ligger fortfarande och sover och jag behöver min tid själv framför tv:n på morgonen. Habibi sover alltid längre än mig på helgerna. Kurr Kurr, magen skriker efter föda, å ja kommer genast på att jag tog ju fram bröd ur frysen i går för att göra mig en smarrig morgonmacka idag. Nästan dregglandes trippar jag in i köket och öppnar skafferidörren. Men var fan är brödet???
I kylskåpet kanske? Nehäääää, inte där heller. Jag misstänker det värsta, Habibi har slängt in brödet i frysen igen. Jag sliter irriterat upp dörren och dör ligger mitt goda bröd iskallt och stenhårt. Nog för att jag älskar Habibi men i bland blir jag en smula IRRITERAD. Va fan skulle han in med brödet i kylen för? Jag hade faktiskt tagit fram det av en anledning. Funderar på om jag ska storma in och ta upp detta för diskussion men stillar mig när kurret gör sig påmind.
Ja ja, jag värmer två skivor i micron, väl fardigt slänger jag på rökt kalkon, färska spenat, tomater och kokar mig en kopp te. Burrar ner mig i soffan och avnjuter en god frukost i sällskap av Tilde De Paula och mina egna tankar. MORRN MORRN DAAAA
I kylskåpet kanske? Nehäääää, inte där heller. Jag misstänker det värsta, Habibi har slängt in brödet i frysen igen. Jag sliter irriterat upp dörren och dör ligger mitt goda bröd iskallt och stenhårt. Nog för att jag älskar Habibi men i bland blir jag en smula IRRITERAD. Va fan skulle han in med brödet i kylen för? Jag hade faktiskt tagit fram det av en anledning. Funderar på om jag ska storma in och ta upp detta för diskussion men stillar mig när kurret gör sig påmind.
Ja ja, jag värmer två skivor i micron, väl fardigt slänger jag på rökt kalkon, färska spenat, tomater och kokar mig en kopp te. Burrar ner mig i soffan och avnjuter en god frukost i sällskap av Tilde De Paula och mina egna tankar. MORRN MORRN DAAAA
lördag 27 december 2008
Paris resa till Camprads miljonhak blev inte som hon tänkt sig. Gardinstängerna sket sig, usch vilka fula. Skyndade vidare till Skärholmen och där hetsade Habibi och Pari in för att hitta ngt åt magen i stället. Så med oss hem från den till tänkta gardinstängsresan hade vi lamkött, oliver, pitabröd och torkad aprikos för Paris hårda mage. Så kan det gå...
Ps: Nationen är galen under rea dagarna.
Ps: Nationen är galen under rea dagarna.
Ikea here we come
Usch och fy, idag är det vuxenlivet som knackar på. Ikea, gardinstänger mm. Camprad den jäveln har lyckats med att till och med tvinga mig och Habibi till slaveriernas näste. BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
Håll undan håll undan
Håll undan håll undan
fredag 26 december 2008
LYCKA?
Vad är lycka egentligen? Ibland vet jag varken ut eller in.
En sak är jag säker på: Rött vin det gillar jag.
En sak är jag säker på: Rött vin det gillar jag.
VECKANS BUBBLARE
Hör och häpna! Pari har nu hållit upp med rökningen i en vecka, the Lion from Shiraz
Samtal med Habibi
I går kväll var det lite konstig stämmning hos pari och hennes Habibi, vet inte varför men det kändes som det låg något i luften. Med tanke på att bägge vi pratar om allt så var det här en ny situation.
- Hur är det? frågade jag.
-Bra, svarade Habibi
-Känns inte så, tillade jag.
Konstpaus
- Jag ser på dig att det är något, sa jag, nu med lite bestämd ton
- Jag tycker inte att vi skrattar så mycket med varandra, sa Habibi
Vad i hela helvete, när hade karln tänkt klämma fram denna bajsbomb, tänkte jag.
- Jaha, när hade du tänkt kläcka fram det här då? sa jag, nu med högre stämma
- Jag gör ju det nu, sa Habibi.
- JAAAAAAAAA när jag frågar ja, nu med hög volym och lite falsett
Jag blev faktiskt ledsen, jätte hemskt om han inte skrattar med mig. Jg har ju skrattat en del tänkte jag, undra om det var åt mig själv och mina roliga skämt. ja så är det kanske. Uh hemska tanke!
- Ibland vet jag inte riktigt om du är glad att komma hem hit och bo tillsammans med mig och det gör mig fundersam och då har jag svårt att vara glad och skratta, sa min älskade Habibi.
Min haka blev lite gropig, lilla älskade vän,jag som älskar att bo med Habibi älskar vår nya lägenhet, kanska jag inte har visat det. Jag kan ju vara rätt så självupptagen ibland och som läget har varit under en längre period så är jag ofta irriterad när jag kommer hem från jobbet.
Vid närmare eftertanke så har jag nog varit på dåligt humör nästan varje dag efter kukjobbet. Här måste till en förändring Pari.
- Du det beror inte alls på dig utan jag har låtit jobbet tagit över min sinnesstämning, men själv inte märkt det. Och du jag har roligt tillsammans MED dig, men i bland tycker jag själv att jag är en så rolig rackare att jag nästan viker mig av skratt i mina egna tankar, sa jag
- ja du är rolig och jag älskar när du är glad men jag har inte sett att du varit så glad och du måste komma på en strategi som gör att du inte tar med dig jobbet hem, sa Habibi.
Såååååå rätt sååååå rätt, jag vet det och jag mår ju inte heller bra av att alltid vara sne på mina idioter till arbetskollegor. Det är jag som skall styra så att jag förhåller mig på ett rätt sätt till situationer och inte låta situationer styra mig.
- jag vet att du har rätt och jag har ju sagt det själv men kanske halkat tillbaka den sista tiden.
Habibi och jag kramade om varandra i soffan och ja så var det med det.
Och vad lärde vi oss? Jo att Habibi kanske borde frågat mig i stället för att gå och fundera, vilket han annars brukar göra och att jag själv ska kämpa vidare med operation inte-ta-med-mig-jobb-hem.
LÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖVE HABIBI
- Hur är det? frågade jag.
-Bra, svarade Habibi
-Känns inte så, tillade jag.
Konstpaus
- Jag ser på dig att det är något, sa jag, nu med lite bestämd ton
- Jag tycker inte att vi skrattar så mycket med varandra, sa Habibi
Vad i hela helvete, när hade karln tänkt klämma fram denna bajsbomb, tänkte jag.
- Jaha, när hade du tänkt kläcka fram det här då? sa jag, nu med högre stämma
- Jag gör ju det nu, sa Habibi.
- JAAAAAAAAA när jag frågar ja, nu med hög volym och lite falsett
Jag blev faktiskt ledsen, jätte hemskt om han inte skrattar med mig. Jg har ju skrattat en del tänkte jag, undra om det var åt mig själv och mina roliga skämt. ja så är det kanske. Uh hemska tanke!
- Ibland vet jag inte riktigt om du är glad att komma hem hit och bo tillsammans med mig och det gör mig fundersam och då har jag svårt att vara glad och skratta, sa min älskade Habibi.
Min haka blev lite gropig, lilla älskade vän,jag som älskar att bo med Habibi älskar vår nya lägenhet, kanska jag inte har visat det. Jag kan ju vara rätt så självupptagen ibland och som läget har varit under en längre period så är jag ofta irriterad när jag kommer hem från jobbet.
Vid närmare eftertanke så har jag nog varit på dåligt humör nästan varje dag efter kukjobbet. Här måste till en förändring Pari.
- Du det beror inte alls på dig utan jag har låtit jobbet tagit över min sinnesstämning, men själv inte märkt det. Och du jag har roligt tillsammans MED dig, men i bland tycker jag själv att jag är en så rolig rackare att jag nästan viker mig av skratt i mina egna tankar, sa jag
- ja du är rolig och jag älskar när du är glad men jag har inte sett att du varit så glad och du måste komma på en strategi som gör att du inte tar med dig jobbet hem, sa Habibi.
Såååååå rätt sååååå rätt, jag vet det och jag mår ju inte heller bra av att alltid vara sne på mina idioter till arbetskollegor. Det är jag som skall styra så att jag förhåller mig på ett rätt sätt till situationer och inte låta situationer styra mig.
- jag vet att du har rätt och jag har ju sagt det själv men kanske halkat tillbaka den sista tiden.
Habibi och jag kramade om varandra i soffan och ja så var det med det.
Och vad lärde vi oss? Jo att Habibi kanske borde frågat mig i stället för att gå och fundera, vilket han annars brukar göra och att jag själv ska kämpa vidare med operation inte-ta-med-mig-jobb-hem.
LÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖVE HABIBI
torsdag 25 december 2008
Kan inte låta bli
Ja härmed tillstår jag att jag faktiskt tycker om stjärnorna på slottet. Jag älskar att frossa i kändisars liv, skulle önska att jag var en av dem i bland. Även fast jag är mot hela industrin, men jag vill också vara intressant för andra människor. Vet att detta kanske låter töntigt men så ligger landet
Töntjävel
Missbortkommens blogg är bättre än min!
I förrgår när jag pratade med Missbortkommen klagade hon på att jag inte upprätthåller skrivandet på min blogg. Ja det är sant, jag har varit urusel på det och jag tänkte för en stund lägga ner hela bloggskiten, herre gud jag har ju fullt sjå med facebook, kolla på Americas next topmodel, kritisera samhället på det mest suspekta sätt,men när jag läste mina inlägg så tyckte jag att det faktiskt att det var riktigt roligt att läsa så nu gör jag ett nytt försök. Men jag vill lära mig att lägga in låtar foton och filmklipp. Kanske missbortkommen kan hjälpa en våldsverkare som jag med det?
Nu ska jag förtälja en sak: Jag har hållit upp med rökningen i 6 dagar och jag håller stundtals på att bryta samman. Ursäkterna bara haglar ner över mig, jag romantiserar rökningen så in i helvete. " det är väl inget fel med att röka, herregud det gör väl var och varannan människa, visst kan man bli sjuk men bättre att må bra och ha ett roligt liv i stället för att plågas. Vi ska ju alla dö någon gång. Och den ekonomiska aspekten kan gå och dö korv med brö. Jag har väl för fan haft råd i 10 år att åtnjuta denna underbara nikopinne, varför i hela världen har jag kommit på just nu att det är dyrt, äh larv? så där håller jag på, men summan av kardemumman är i alla fall att jag som sagt har 6 dagars rökfrihet. Give me a hug!
Nu ska jag förtälja en sak: Jag har hållit upp med rökningen i 6 dagar och jag håller stundtals på att bryta samman. Ursäkterna bara haglar ner över mig, jag romantiserar rökningen så in i helvete. " det är väl inget fel med att röka, herregud det gör väl var och varannan människa, visst kan man bli sjuk men bättre att må bra och ha ett roligt liv i stället för att plågas. Vi ska ju alla dö någon gång. Och den ekonomiska aspekten kan gå och dö korv med brö. Jag har väl för fan haft råd i 10 år att åtnjuta denna underbara nikopinne, varför i hela världen har jag kommit på just nu att det är dyrt, äh larv? så där håller jag på, men summan av kardemumman är i alla fall att jag som sagt har 6 dagars rökfrihet. Give me a hug!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
